Den kinesiska medicinen har rötter som går ca 5000 år tillbaka i tiden och har under dessa år varit förstavalsbehandling för en fjärdedel av jordens befolkning. I Kina används den i dag parallellt med västerländsk medicin.
Kinesisk medicin har till skillnad från västerländsk skolmedicin ett mera holistiskt synsätt.
Kroppen betraktas som en helhet. Varje kroppsdel ses som en återspegling av ett större samanhang och den måste relateras till resten av kroppen.
På samma sätt måste kroppen sättas i samband med själen, anden och den situation och omgivning människan lever i för att terapeuten ska förstå sjukdomens orsaker och hur den ska behandlas.
Ett grundbegrepp inom Kinesisk medicin är qi, som på svenska skulle kunna översättas som livsenergi. I allt levande finns qi och, i människokroppen flödar qi i ledningsbanor så kallade meridianer. Så länge den flödar som den ska kommer vi att vara i balans och därmed friska, motståndskraftiga och vitala. Om qi flödet på något sätt störs eller om det finns för mycket eller lite qi blir vi sjuka.